- Viktuppgång (tjena, precis vad jag behöver...)
- Sömnlöshet (som om jag inte lider av det redan...)
- Ännu djupare nedstämdhet till en början (jo, det känns ju lockande...)
- Minskad energi (kan man ha mindre energi än vad jag har..?)
Samtidigt har jag fått höra motsatsen; vänner och bekanta som hävdar att medicinering har hjälpt dem jättebra.
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra...
Jag är ju inte sån som vill stoppa i mig saker i onödan, och springer till läkare gör jag ju bara om jag verkligen måste. Men kanske måste jag nu? Jag brukar ju lita till kroppens egna förmåga att reparera sig, men efter flera år med ständigt återkommande depressioner är det kanske dags att jag inser att min kropp inte fixar det här på egen hand?
Fan, vad jobbigt allt känns nu!
Haha, vilken rolig bild. ;)
SvaraRaderaJag var i samma läge som du när jag började gå hos terapeut när Vinga var två. Det konstaterades rätt snart att jag led av en rätt allvarlig förlossningsdepression som álltså varit obehandlad i två år och slet hårt på mig.
Jag brukar precis som du, vara obekväm med att stoppa i mig mediciner, så jag sa till min psykolog att jag ville försöka klara det med enbart samtal. Vi satte en tidsgräns då jag skulle få göra skattningen igen och jag lovade att om det inte blivit bättre då, skulle jag prova mediciner - TILLSAMMANS med samtal.
Det är klurigt ibland att hitta rätt preparat och rätt dos för rätt person när det gäller SSRI preparat, och det är vanligt att må sämre i början, det vet jag. Däremot vet jag också många som börjat må mycket bättre med rätt medicinering, orkat ta tag i orsakerna till depressionen, fått verktyg att ta till och sedan klarat sig helt utan medicin.
Mycket att fundera över. Huvudsaken måste vara att DU mår bra och tar dig ur din svacka för att kunna stå på egna ben sen.
Oj vad långt det blev. Sorry!
Kram
Glömde visst skriva att jag klarade mig utan medicinering, men samtalen var oerhört viktiga för mig, och är än idag. Jag fick lära mig att bryta min negativa tankespiral som jag har problem med när jag mår kass. Vissa dagar får jag kämpa som tusan, men jag vet iaf vad jag ska göra.
SvaraRadera